fredag

Reflektion v42.

Johnny Johnny Johnny., vissa gånger kan musik säga mycket, väcka mycket och skapa mycket. Många toner och rytmer väcker känslor och man känner sig nära någon som står bakom musiken. Johnny Cash röst är magisk, här sitter jag och lyssnar på hans tolkning av Nine inch nails Hurt och känner mig oerhört tagen av låten, ljuden, knarren i rösten och andetagen. Samtidigt som han ger oss en del av sig själv, en närvaro och relation, så känns han väldigt långt borta, och väldigt onåbar. En röst som säger så mycket, men bjuder in till väldigt lite. Kan man vara förälskad i en röst är jag förälskad i hans.

Visst samlar man på saker. Visst har man saker i sina lådor och hyllor, i sin dator och i sina anteckningsböcker. Men det man samlar på sig emotionellt är min verkliga skatt. Kanske är jag inne i en extra emotionell period, jag vet inte, men relationen till mitt egna står just nu i fokus.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar