En förhållandevis rask start på HDK har satt igång ett flertal tankar och idéer.
Hösten känns sedan även allmänt hysterisk och okontrollerbar med influensahysteri och mer vilja än ork och kanske tid.
Veckans projekt har handlat om det offentliga rummet och möjligheten att ta plats i det. Vad är tillåtet och vad är tabu? Hur förhåller vi oss till avbrott i vardagen och oväntade detaljer?
Under detta år får jag väl säga att pengar tyvärr tagit en för stor del av tankeverksamheten, och mitt projekt kom då ganska naturligt att beröra just ekonomisk begränsning. Göteborg är en stad som bjuder på mycket- om man har råd att ta del av detta. Det finns butiker och fik på var gata och folket man möter ute är ofta väl medvetna om sina yttre atribut och val. Då secondhand, på gott och ont, blivit populärt, har också priserna på detta stigit avsevärt. Min tanke var då att man skulle kunna byta ut sina plagg man av någon anledning ej längre använder med någon annans.
Jag anordnade därför en klädavdelning vid vasagatan, som skulle kunna bjuda in folk till att ge och ta. Anledningen till att jag valde att placera det där, var för att för mig rörde detta projekt huvudsakligen unga studenter/arbetslösa/lågavlönade som inte riktigt kan ta plats i staden som man kanske vill. Dessutom tror jag att dagens unga kan behöva reflektera lite över konsumtion och hur man köper nya plagg var vecka och avverkar dem ganska fort. Jag hade en liten avsikt att även de utan behovet av att få, eller byta kläder, skulle kunna se lite annorlunda på hur man slänger och tar mycket för givet. Lite klyscha kanske men något alla kan behöva bli påminda om då och då.
Något jag märkte när jag sedan satt en bit ifrån och väntade på att se om något skulle ske vid
min inrättning, var hur ouppmärksamma och upptagna människor ute är. Majoriteten tittade rakt fram på vägen de gick på. Många gick med sina mobiltelefoner och såg varken mitt projekt eller annat runt dem. Ett flertal människor såg dock kläderna och den lilla skylten, men vågade inte riktigt gå fram. De flesta stannade lite på avstånd och tittade, reflekterade över om någon tittade på dem och smet vidare.
Det finns ju flera teorier kring varför ingen gick fram, men jag tror att man är rädd för att bryta mot oskrivna regler i samhället eller att göra något fel. Få vill riskera att framstå som konstiga eller bryta mot diverse jantelagar. Det var iallafall roligt att se. Jag trodde nog fler skulle våga gå fram och kika lite mer noggrant, men vi är nog ganska försiktiga.
Jag själv tycker det kan vara ganska kul med små utmaningar eller liknande att dyka ner i. Här är en grej som inte är fel ! http://www.klimatpiloterna.se/pdf/Utmaning11.pdf
-- Nu har det gått ungefär en vecka, och jag är glad över att se att mitt byteskoncept faktiskt har fungerat! Människor har tagit och gett kläder till ställningen. Efter helgen nu hade den dock fått sig några törnar, men jag riktigt glad över att min idé gick att genomföra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar